Biokol i jord och filter på föreningens höstdag

Stort tack till alla deltagare och föreläsare på Branschföreningen Biokol Sveriges Höstdag den 2 oktober! I närheten av området för den stora skogsbranden sommaren 2014 samlades ca 40 personer för att utbyta erfarenheter och idéer samt diskutera kring biokol.

Mattias introduktion

Styrelseordförande Mattias Gustafsson hälsar välkomna och berättar om föreningens utveckling.

FöreläsningssalenDagen inleddes med en uppdatering av vad som hänt i branschföreningen. Vi är alla glada över att styrelsen är på plats och att det nu är fritt fram att bli fullvärdig medlem för att fortsatt ta del av föreningens aktiviteter och nätverk. Arbetet med att bygga upp hemsidan pågår och vi tar varmt emot idéer kring innehåll och händelser som vi bör ta upp.

Lars Hylander från Branschföreningen Biokol Sverige                                      Dagen fortsatte med en introduktionsföreläsning av Lars Hylander. Lars har forskat på biokol genom SLU men är även en av de drivande kring spridandet av kunskap kring biokol. Hemma på sitt lantbruk är Lars dessutom både producent och användare av biokol. Förutom att biokol är känt som jordförbättringsmedel växer nu användandet som fodertillskott. Kol användes länge som ”hemmamedicin” till boskap för att förbättra matsmältningen och studier på senare tid i Laos har visat att kor som fick biokol växte bättre, producerade mer mjölk och släppte ut mindre metan.

Här kommer några av frågorna som ställdes vid föreläsningen.

  • Vid gödsling med humanurin i trädgårdsodlingar späds urinen med fördel ut med vatten 1 till 10. Vilken utspädning rekommenderas om urinet istället används för att först ladda biokol som i sin tur blandas i trädgårdsjorden? Det går lika bra att använda outblandad urin som en utblandning.
  • Kan man minska näringsläckage från stallgödsel genom att blanda i biokol?Ja mycket tyder på det. En indikation är att gödseln luktar betydligt mindre efter inblandning av biokol. 
  • Hur skiljer sig stabiliteten på biokol gjort från ved jämfört med t.ex. halm? Spannmål, halm, gräs är mindre stabilit jämfört med ved vilket har med de olika växternas cellkonstruktion att göra. För användning av biokol som filtermaterial vill man ha så stor inre yta på kolet som möjligt.
  • Hur många olika växter har ni provat att pyrolysera? Under den kommande pausen finns möjlighet att kika på en biokolbuffé av olika kolade material. Allt från olivkärnor till hampabriketter har kolats. Vissa material kräver bearbetning eller utblandning för att kunna pyrolyseras väl. Olivkärnor kan med fördel blandas ut med ett mindre energirikt material för att inte överhetta anläggningen. Luftigt material som halm bör briketteras för att inte bli till aska.
Biokolbuffé 2

Under pausen fanns möjlighet att titta på en mängd olika kolade material i Tor Kihlbergs utlånade biokolbuffé.

Biokolbuffé

Niklas Vestin från Rölunda Gård                                                                                 En av de allra största användarna och försäljarna av biokol i Sverige är Rölunda Gård. Rölunda är en av de största gödsel- och jordtillverkarna i Sverige och ett av de senaste tillskotten i deras utbud är biokol. Rölunda är ett familjeägt bolag med 45 anställda med försäljning i Sverige, Norge och Finland.

Niklas Westin från Rölunda Gård berättar att de för 3 år sedan experimenterade med olika blandningar med kol från Skogens kol och sen Vindelkol. Från testgrupper med trädgårdsmänniskor i Skåne fick de ljumma recensioner. Till slut landade de i en blandning av 50 % biokol och 50 % hönsgödselkompost. Resultatet är en luktfri produkt som framförallt visat goda effekter på dåliga jordar. Niklas poängterar att det är viktigt att inte lova guld och gröna skogar utan vara realistisk i de effekter som biokol har som jordförbättringsmedel och låta kunderna själva se resultaten. ”I trädgårdsbranschen är vi duktiga på att gräva bort jord och lägga dit nu istället för att förbättra den jord som redan finns.” Just nu är en av utmaningarna för Rölunda att säkra en stabil tillgång på biokol. I början var det väldigt få som visste vad biokol var när deras produkt kom ut på marknaden men tack vare de artiklar och reportage som varit den senaste tiden sprider sig kunskapen. En av höstdagens deltagare, företaget Skånefrö, berättar att de gjort flera försök med biokol på jordar av skiftande kvalitet och fått fina resultat.

Ytterligare en spännande produkt från biokoltillverkning är det destillatvatten som kommer från nedkylningen av biokolet. Det var faktiskt för att komma åt detta vatten, som även det är mycket användbart i trädgårdsodling, som ett finskt bolag startade sin biokoltillverkning. Destillatvattnet har ett väldigt lågt pH.

John Stenström från Sveriges Lantbruksuniversitet
Biokol har som nämnt fler användningsområden och under dagens tredje föreläsning berättade John Stenström från SLU om deras framsteg inom forskning på biokol som filtermaterial. Forskningen syftar till att minska läckaget av pesticider från åkermark. En tydlig slutsats är att vilka ämnen som filtreras bort beror på biokolets sammansättning. Obehandlat biokol är negativt laddat vilket gör att det endast filtrerar bort positivt laddade partiklar. Om biokolet däremot behandlas kan de filtrerande egenskaperna justeras. Ett försök som gjordes var att behandla biokolet för att filtrera ut fosfatjoner, vilket obehandlat biokol inte gör. Efter respektive innan pyrolysen behandlades biomassan respektive biokolet med magnesium. Det behandlade biokolet filtrerade mycket väl bort fosfat men behandlingen med magnesium är kostsam. Forskarna beslutade då att pyrolysera biomassa som naturligt innehåller magnesium. Den aktiva molekylen i fotosyntes, klorofyll, innehåller en magnesiumatom. Genom att pyrolysera grön biomassa som t.ex. majsstjälkar fick man fram ett biokol med fantastiska egenskaper för att filtrera bort fosfat.

Här följer några av frågorna som ställdes under Johns föreläsning.

  • Kan ett biokolfilter bli mättat? Efter en tid kommer filtret att innehålla mer t.ex. fosfat än det omgivande materialet. Då finns risken att filtret istället börjar släppa ifrån sig fosfat. Om biokolet används för att dra till sig överskott av pesticider skulle detta innebära att filtret förr eller senare började läcka, varför det då bör tas bort.
  • Finns det några kända eller befarade risker med användning av biokol? Den största nackdelen är att vi vet för lite.  Eftersom biokolet kommer att ligga kvar under väldigt lång tid är även dess effekter långvariga.
  • Kan biokol justeras så att specifika ämnen kan filtreras bort? Det är ännu för tidigt att säga men med tanke på de resultat som forskningen visat hittills kanske det är möjligt i framtiden.

Dagen avslutades med att lyfta frågor och tankar om biokol och Branschföreningen Biokol Sverige.

  • Vilka certifieringar finns för biokol? Det finns två huvudsakliga certifieringar; en global och en europeisk. Den globala är framtagen av IBI, International Biochar Initiative, och den europeiska certifieringen är framtagen av EBC, European Biochar Certificate. Nu finns dessutom en brittisk certifiering som är inspirerad av den europeiska certifieringen. För svenskt behov är vi överens om att vi bör anamma ett befintligt system. Branschföreningen skulle kunna stå för denna tjänst.
  • Hur ser marknaden för biokolanläggningar ut i Europa? Det sker en snabb utveckling av olika anläggningar av större skala. Dels finns anläggningar som fokuserat på att producera biokol men även tar vara på värme från processen och dels finns gasifieringsanläggningar som utvecklats för att producera el eller värme men som nu även ser värdet i kolet.
  • Vi gratulerar Björn Embrén och Britt-Marie Alvem från Stockholms stad till vinsten av 1 miljon euro i tävlingen Mayors Challenge. Projektet handlar om att producera biokol från trädgårds- och parkavfall, använda det i stadens trädplanteringar men även ge tillbaka biokol till stadens invånare.
  • Hur kan man avgöra om biokol är av bra kvalitet? Kvalitet när det gäller biokol handlar bl.a. om inre yta och renhet. Att bestämma inre yta är svårt att göra hemma men däremot att bedöma renheten går bra. Att biokolet är rent innebär att det inte innehåller rester av bioolja. Ett rent kol ska varken lukta eller smaka så det är bara att använda sina sinnen. Är det dessutom lätt att tvätta av sig kolrester från händerna med vatten är kolet rent.
  • Finns ett marknadspris för biokol? Det finns riktvärden för certifierat biokol. Priset på certifierat kol godkänt för jordförbättring är 300-400 euro per ton och priset för certifierat kol godkänt som fodertillskott är 600 euro per ton.
  • Vad väger biokol? Torrt biokol väger ca 300 kg/m3. Eftersom vikten är direkt knuten till vatteninnehåll bör kolet säljas per volym.
  • En utmaning med biokol gäller transporter eftersom transportbolagen förståeligt är tveksamma till att ha öppna säckar med kol i frakten. Det finns alltid en risk för antändning. En lösning skulle vara att släcka kolet med vatten eller att transportera det i slutna behållare, men detta medför en ökad transportkostnad.

Vi tackar ännu en gång för en givande dag och ser med stort intresse fram emot utvecklingen av användning av biokol i Sverige.

Hälsningar,

Styrelsen